"Rostbiff och Potatissallad"-skiva

Jag var på kräftskiva i helgen, på Orust. Eller jag som inte äter kräfter var på "rostbiff och potatissallad"-skiva, men kul var det. Jenny och pojkvän hade bjudit upp oss till pojkvännen A:s förädrahem på Orust. Mycket trevligt, mycket trevligt... Jag tillsammans med chalmeristerna J och K och Jennys kusin M åkte bil upp på lördagen, men inte innan jag cyklade ut i ösregnet för att handla på systemet. Kräftskiva utan alkohol är som...jag vet inte, men inte kul i alla fall.

Väl framme på Sveriges tredje största ö möttes vi med dip och bål. A:s kompis D var också där. Som flest var vi tio personer när även A:s bror P med flickvän K och ytterligare en kompis D tillsammans med sambo kommit. Kräftskivan var otraditionell, inte bara för att jag inte åt kräftor utan där var inte heller någon sång, snaps eller hatt inom synhåll. Utan vi hade helt enkelt en härlig och rolig middag, med god efterrätt.

Kvällen fortsatte i underbara enorma skinnsoffor och fotöljer med dricka och umgänge. Snart kom gitarrerna fram och D den förste och P spelade medan vi alla sjöng. Jag är så imponerad och avundsjuk på folk som kan spela gitarr, särskilt som D som inte bara kan spela ackord utan även gitarr. Diskussionerna som gick under kvällen handlade om:

• Hur man skulle ta död på grävlingen som rörde sig i området, då särskilt med ett luftgefär. Låt säga att bredbenta djur var lite av ett tema under helgen och så lämnar jag det ämnet där. Sedan skulle även ett rådjur tas död på och då så klart med hjälp av den redan döda grävlingen. Logiskt eller hur?
• Grisars storlek togs också upp då M inte trodde att grisar kunde bli lika stora som det bord vi satt vid. Tacka vet jag internet för vips så hade vi uppe bild på kanske världens största gris. M blev tyst sen.
• Att fasaner är världens dummaste fågel då de glatt står kvar på järnvägsspåren när tutande tåg kommer farande. Och tydligen är de inte få utan flera tiotal som i rad står på spåren och väntar på en säker död. Jag kom med förslaget att det kanske var som lemlar som i lemeltåg kollektivt tar död på sig själv genom att springa över stup då de blir för många.
• Rymden och raketer och hur saker skjuts upp och sen brinner upp i atmorsfären på tillbakavägen. Hur oglamoröst det är att vara astronaut och att Fuglesang nog kommer åka upp sin andra tur även om frugan inte vill det.

När de andras digitalasystemkameror kom fram tyckte inte jag att jag behövde ta min lilla sketna digitalkamera, så denna gången blev det en bildfri helg. Ganska skönt det med.

Sen var det läggdags och vi sov utspridda runt om i huset. Frukosten åts vi lunchtid ungefär och sen for delar av oss hem. Riktigt kul hade vi och gott var det trots att jag inte åt kräftor.