Telefonterror

Mamma och Pappa har varit bortresta i fyra dagar nu och allt går utmärkt om det inte vore för telefonen. Den skrämmer livet ur mig.

Igår natt väcktes jag halv ett av att nån manisk kvinna ringde och undrade om Birgitta bodde här. Hon som har en bror som heter Johnny och är gift med en finne. Hon hade mammas namn rätt, men inget annat så jag sa detta vänligen men bestämt och lade på. Adrenalinet pumpade runt i kroppen. Väckas av telefonsamtal mitt i natten betyder oftast inget, men nåt kunde ju ha hänt. Jag hann dock bara lägga mig i sängen igen innan det ringde igen. Den gången lade jag bara på utan att ens svara. Hon ringde inte mer efter det. Så nu ikväll ringde telefonen igen, men det var bara tyst i luren när jag svarade. Antagligen var det nåt sånt där försäljningsföretag som automatiskt ringer upp för att kolla om nån svarar innan telefonförsäljaren ringer själv, men lite läskigt är det.

Tänk hur ska det gå när jag bor själv. Som tur är kommer jag inte ha någon egen fast telefon.

Tidig morgon på Liverpool Street Station

Så skulle vi ju hem från London också. Tjugo i fyra på morgonen tog taxichauffören oss till Liverpool Street Station och tåget ut till Stanstead. Men när vi kom dit, förväntandes en tom station, möttes vi av massor av människor alla tittandes upp på en kille med mikrofon på en avsats högre upp. Huh? "Alla till utgångspunkten." sa han och alla försvann från golvet ut mot kanterna, mitt kvar stod vi förvirrade. Snabbt skyndade vi oss bort mot tågspärrarna och nån tåginformatör. Han försökte förklara vad som hände, men vi fattade inte riktigt så vi stannade kvar och tittade. Folk var utänkt olikt klädda och rörde sig runt stationen som en vanlig dag, tills plötsligt musik satte igång och några börja dansa. Ju längre in i musikmixen desto fler hängde med i koreografin. Kameror filmade och fotade runt omkring och till det sista musikstycket var alla utom några få kameramobilfotografer med i koreogain. Hur fräckt som helst! Och där stod vi förvirrade, underhållna och undrade om någon skulle komma och schasa bort oss. En tjej tillsammans med tågvakterna skrattade och tyckte det var roligt att vi faktiskt var resenärer. Vi hade verkligen bara råkat springa rätt in i detta. Tråkigt nog kunde vi bara titta på två försök innan det var dags att hitta till tåget, men kul var det.



Anyways...

Väl hemma kollade jag upp på nätet att det var en så kallad flash mob. Massor med människor organiserade genom internet som gör något tillsammans på allmän plats. Det vi sprang på var repetitionerna för dagens flash mob då de skulle dansa när stationen var full med folk. Detta filmades för att bli en reklamfilm för nåt mobilföretag som visades nu i fredags under celebrity big brother.

Kolla också in en flash mob från Paris där massor av människor helt plötsligt fryser till och står blick stilla.

They will rock you - jag lovar!

Det var ungefär tio år sedan jag såg en musikal i London (Starlight Express, 2000) och en så här bra musikal har jag inte sett på...ja kanske inte tio år, men det var längesen. Jag och mina två reskompisar var alla med på att vi skulle försöka se en musikal när vi nu var i London, så vår första morgon åkte vi till Leicester square och köpte biljetter för halva priset. Det finns så klart många musikaler vi ville se, men var alla överens om att helst ville vi se Queens musikal "We Will Rock You".

Det var det bästa valet vi gjorde den dagen! Den helt suveräna musiken av Queen, ensemblens fantastiska sångröster och den härliga humorn gjorde musikalen jättebra! Det enda som saknades var att Peter Johansson skulle spelat huvudrollen Galileo, men då han slutade i We Will Rock You i september 2007 så var sannolikheten att få se honom inte så stor. Vi fick istället se den nuvarande rollinnehavarens understudy Jon Boydon vilket vi var glada för. Ricardo Afonso som egentligen har rollen kändes inte rätt som Galileo (vet egentligen inte varför). Hur som helst, jättebra musikal. Gå och se den!

Resten av tiden i London gick till mesta delen ut på att shoppa och resa tunnelbana. Sen sightseeingade vi också lite och tittade i lite fler affärer.

Få se nu om nåt roligt hände...

Första kvällen åt vi mat på en pub nära hotellet och trängde ner oss vid ett litet bord. Mannen bredvid skulle precis gå så vi fick hans också. Tack tack sa vi och sen gick han, men någon halvtimme senare var han tillbaka på puben. Han kanske glömde betala förut sa M, och det var precis det som hände. Han kom fram till oss skrattandes och sa att vi distraherade honom så mycket så han gick utan att betala. Han kom ända till hotellet innan han kom på det.

Första morgon där vaknade vi 6:18 av Jonas Gardell...s pjäs "Mormor gråter". Jenny hade varken ändrat tiden på mobilen till Londontid eller stängt av sin normala väckning.

"...och därför kan man inte få bruna barn." Mitt fina avslut på vår diskussion om blå/bruna ögon och resisiva gener. (menade så klart bruna ögon på barnen.)

Reskamraten M träffade sin syssling sista kvällen i London och vem sprang de på, eller såg kanske är mer rätt, utanför deras restaurang? Jo Twilight/Harry Potter-skådesplearen Robert Pattison.

Fantastisk morgon i Havstensund

Uppdatering

Så har julen kommit och gått och det nya året har börjat precis lika spännande som det förra slutade. Tentor gjordes innan jul och första tentan för året har nu skrivits. Livet som student är sig likt. Men imorgon bär det av till London...igen. Lite semester innan skolan verkligen drar igång och livet kommer in i samma gamla rutiner. Visserligen kanske de ändras snart...vi får vänta och se. ;)

Nyår var lugn och skön och dagen efter firades med pompa och ståt. Modern fyllde jämt och fadern är inte långt efter, så det kalasades hela dagen.

Lite bilder från Nyår:

Det goda vinet med den fina Pukekon

Middagen bestod av hasselbackspotatis, ryggbiff med sallad och berneissås (och vitlöksbröd kvar från förrätten).

Glace au Four in the making. Glass med hallon på havrebotten.

Marräng ovanpå som täcker allt det gôttatste.

In i ugnen några minuter...

...tills härligt fin färg har tillkommit. Mmm...

Iris fick också mysa lite.

Gott Nytt År!