Snipp Snapp Snut, Så Var Sagan Slut

Nu har vi då kommit till den dagen som kändes så långt ifrån när vi satte oss på flyget den 22:e februari. Vi sitter här på Ashanti Green Point och väntar på att shuttlen ska ta oss till flygplatsen. South African Airways kör som de ska och både Storbritanniens och Sveriges luftrum är öppna. Om allt vill sig väl kommer vi hem till Sverige imorgon eftermiddag.
De här två semesterveckorna har varit fantastiska! Inte bara för att det har varit skönt att ta en paus från exjobbet utan också för att vi sett otroligt mycket och träffat många trevliga människor. Krugerparken var en upplevelse, att se lejon ligga två meter ifrån en eller se en hjord med säkert 15 elefanter gå runt en och äta var speciellt.Vi besökte också ett rehabiliteringscenter för vilda djur som skadats på ett eller annat sätt. Vi fick där klappa en gepard, mata gamar och träffa en nio veckor gammal svart noshörning. I Durban hade vi en dag fri och den spenderade vi på stranden och i havet. Fick passa på att bada innan det skulle bli för kallt i vattnet. Kapstaden ligger ju vid Atlanten medan Durban ligger vid Indiska Oceanen. Vi var på uShaka Marine World vars akvarium var det femte största på södra halvklotet och så både delfin och sälshow. Sedan blev det två dagar av bussåkande. Vi stannade i Port Elizabeth en natt, men då vi kom dit vid nio på kvällen och åkte igen sju på morgonen hann vi inte se särskilt mycket. Bussturerna var en upplevelse i sig. Som mest tog det nog 15 timmar att resa och de andra två turerna var inte mycket kortare, men det gick förvånansvärt bra. Till slut var vi framme i Kapstaden där vi har varit i fem dagar. Första dagen, Hannas födelsedag, gick åt till sightseeing medelst buss och ben. På kvällen gick vi ut och åt middag och firade Hanna. Dag nummer två åkte vi med Bazbus till Cape Peninsula. Vi tog en båt ut till Duiker Island där vi fick se massor av sydafrikanska pälssälar, sedan åkte vi till Simon’s Town och Boulders beach och så de afrikanska pingvinerna. Sedan var det raka vägen ut till naturreservatet där vi hoppade av bussen och på cyklarna. Vi cyklade ca. sex kilometer inne i reservatet till lunchplatsen och sedan blev det buss igen till Godahoppsudden och vidare ut till Cape Point och fyren där ute. På torsdagen åkte vi ut till Robben Island och tog en guidad tur där ute. Först med buss runt på ön och sedan inne i själva fängelsebyggnaden, då med en före detta politisk fånge. Han hade suttit på Robben Island mellan 1983 och 1990 och berättade om hur livet var där ute och om många av Sydafrikas nuvarande eller tidigare ledare som också suttit fängslade där ute. Det var en väldigt intressant och tankvärd tur. Efteråt shoppade vi loss inne i staden och på V & A Waterfront. Sista heldagen i staden gick vi en timme längs vattnet tills vi kom till strand nummer två (vilket är der riktiga namnet), där vi spenderade några timmar i solen. Vattnet var dock för kallt för att bada i. Vi åt sedan lunch och tog oss upp på Taffelberget. Det var verkligen en sådan kontrast att gå från stranden där vi låg och solade i bikini till att komma upp på Taffelberget klädd i långbyxor, tjocktröja och jacka. Det blåste fruktansvärt mycket, men utsikten var fantastiskt! På kvällen shoppade vi och åt vår sista middag på resan på en grekisk restaurang.
Så har vi då kommit till denna dag som är vår sista i södra Afrika på denna resa. Det har varit otroligt roligt och lärorikt på många plan. Det ska dock bli skönt att komma hem.
Vi ses hemma!

Mot Sherwoodskogen!

Så var då tiden kommer för oss att packa våra väskor och resa från Windhoek och Namibia. Det känns väldigt dubbelt då detta ställe varit vårat hem i 7 beckor och vi har verkligen trivts och komit in i lunket. Samtidigt ska det bli väldigt skönt att komma härifrån och ut och resa lite. Det känns som om vi behöver semester från arbetet. Det komme bli så mycket att avsluta när vi kommer hem sen efter att vi har haft lite ledigt och fått lite distans.

Under tiden som gått sedan påskhelgen har Jennie och jag hunnit vara magsjuka och vi har hunnit avsluta vårt arbete här och tacka alla människor som hjälpt oss.

Vi kan börja med magsjukan. Då bara Jennie och jag blev dåliga har vi kommit fram till att det var den underbara maten på Joe's som gjorde det. Vi åt båda samma sak och valde båda medium-rare som tillagning. Det var nog inte så smart för vi tror att det var det kanske inte tillräckligt lagade köttet som gjorde det. Jennie hade den lite mildare versionen med magont (inte så kul det heller, men jag hade röstat för det istället för mitt). Jag däremot spenderade måndagsnatten inne i badrummet. Från 20.00 till 04.30 spydde jag med jämna mellanrum. Kunde dock sova lite grann emellan på badrumsgolvet. Tisdagen gick ut på att Hanna och Sofie hämtade saker åt oss två hela tiden och de var verkligen supergulliga! Onsdagen sen var Jennie och jag kvar på Chameleon, men vi satt ute och skrev,medan de andra två åkte iväg på möte och till kontoret.

På torsdagen var vi fit for fight igen och åkte ner till Rehoboth för en sista titt. Othero körde oss och det var ytterligare en tjej från avdelningen över som följde med ner. Bilen var inte den bästa, så vi vände tillbaka för att byta, men kom istället iväg en timme försent med samma bil. Tydligen skule man komma upp i 100 km/h på fjärde växeln innan man bytte till femte för att ratten och hela bilen inte skulle skaka. Väl i Rehoboth åkte vi runt med en man från Town Council och tittade på växthusen på akviferen, ett slakthus, en grisfarm och så avloppsreningsdammarna (låter roligt eller hur?) men det var riktigt bra och en kul dag.

Igår avslutade vi allt på kontoret och sa adjö och tack till folket där. På kvällen hämtade Greg, vår handledare, upp oss med sin fru och vi åkte iväg till Luigi and the Fish för att äta mat. Det var väldigt trevligt och Greg fick äntligen sin fiskskål (eller en Bohus sillskuta i glas)! Det var skönt att kunna träffa honom lite utanför kontoret och verkligen tacka för allt han hjälpt oss med. Båd han och hans fru är verkligen trevliga och jättesnälla!

Nu ska jag iväg och steka lite lamm, så vi snart kan äta. Nu är det bara två veckor i Sydafrika och sen kommer jga hem igen. Känns lite konstigt. Det har gått väldigt fort här samtidigt som 7 och snart 9 veckor känns som väldigt lång tid när man säger det.

Ha det så bra allihopa, så ska jag ha det med!

Fågelskådning på hög nivå

Ett nytt inlägg med mest bilder. I helgen har vi firat påsk med påsklunch bestående av hemlagade köttbullar, potatisgratäng, ägg och tyvärr inte sill eftersom den är spårlöst försvunnen från kylen. Vi tror någon har stulit den. Sill är ju väldigt attraktivt i Namibia. Igår på påskafton gick vi ut till Joe's Beerhouse och åt god mat. Det var ett riktigt mysigt ställe och maten var väldigt god. Gemsbock med vitlökssmör, pomme frites och sallad. Efterrätten var hemlagad våffla med glass och papaya.

På långfredagen gick vi upp tidigt och åkte ut till Avisdammen för lite fågelskådning. Tom hette mannen som guidade oss runt i den vackra miljön. Vi började med att se en Vithövdad Havsörn på långt håll i kikare. Tyvärr fick vi inte se den närmare. Det fanns massor med pelikaner och vi såg Tornfalk, Häger och flera andra fåglar som jag inte kommer ihåg namnet på. Det var roliga två timmar och som present fick vi varsin almanacka för 2010 som Tom och hans fru hade gjort med fina bilder av Namibia de hade tagit.

Imorgon börjar vår sista vecka av arbete, vilket känns väldigt konstigt. Får se om vi hinner med allt vi har tänkt.

Hoppas alla har haft en härlig påsk, för det har vi. Igår var vi ute och shoppade och idag har vi legat vid poolen och solat och tagit oss ett dopp. Äntligen har vi badat i poolen efter 6 veckor här. Kan i och för sig bero på att den förra poolen var äcklig och sen byggde de en ny som i torsdags öppnades och det firades med ett poolparty.

Nu är Hanna på väg ut för att krossa chokladkaninerna och vi ska ta oss en runda kortspel.

Ha det så bra allihopa!

Under en lunch tog folket på kontoret med oss till Xwama i Katutura. Det var traditionell mat på traditionellt vis. Kul var det i alla fall att prova på.

Blacky är Claires, hostelets managers hund och är jättesöt. Hon blir alltid lika glad när hon får besök av andra hundar som hon kan leka med.

Craft Market var ett ställe med massor av olika butiker med Namibianskt hantverk.
Vi går riktigt in för fågelskådningen.

Det var massor med pelikaner som höll sig helst mitt ute på dammen.

Fin bro

Dassies fanns det gott om. Mindre gnagare som tydligen kallas Klippdasse på svenska. Det har nu blivit Sofies nya ord istället för att svära.

Dammen med Pelikanerna
Jag tittar igenom fågelboken efter något intressant medan Fia kikar på folk som badar.

Försök till upplägg

Så kommer då lite fler bilder från våran helg i Sossusvlei. Kan knappt förstå att vi snart ska resa här ifrån. Vi har 7 arbetsdagar kvar och ska på den tiden förhpnningsvis hinna med ett till besök i Rehoboth, ett möte på the municipality och så fixa allt som måste fixas innan vi åker här ifrån. Oj oj, men det ska nog gå. Kul har det i alla fall varit!

Alla vi fyra utanför bussen.

Oryx, Namibias nationaldjur som också är god att äta.
Strutsar ute där vi bodde.

Soluppgång på väg ut till Sossusvlei.

Ett träd vid Dead Vlei.

Sessriem, en ravin vid Sossusvlei.

Sossusvlei Express

Så kom då helgen då vi äntligen reste iväg och såg lite mer av Namibia än bara Windhoek. På fredagen packade vi ihop våra stora väskor och tryckte in dem i ett förråd för att sedan bara ta med de små på helgturen till Sossusvlei. På eftermiddagen hälsade vår guide Beanie oss välkomna in i bussen som skulle ta oss söderut. Vi var tolv resenärer tillsammans med Beanie. Vi fyra svenska tjejer, tre finska tjejer, en tysk tjej, en spansk man och två kvinnor från Holland. Det tog oss hela eftermiddagen att åka till Namiböknen där vi skulle övernatta på Desert Camp. Vyerna längs vägen var fantastiska, med berg i alla storlekar och former och djur och växter. Vi kom fram och fick dela två på en stuga, som var riktigt lyxig. Duschen var som ett helt eget rum, och det var saloondörrar till toaletten. Beanie fixade middagen, Chicken Pojite, medan vi tittade på den helt enorma stjärnhimlen. Vi var verkligen ute i ingenstans med bara våra egna stugor runt oss. Man såg verkligen de minsta av stjärnor och vintergatan som ett vitt band bakom.

Nästa morgon gick vi upp vid sex och strax innan sju satt vi alla i bussen i kö utanför grinden in till Sossusvlei. Den vackra soluppgången såg vi längs vägen och vi fick stanna många gånger så vi inte missade något fototillfälle. Det var cirka sex mil till Sossusvlei och det dök upp fler och fler sanddynor längs med vägen. Vi såg också massor med springbock och en Oryx (som jag åt på Roof of Africa). Vid nio på morgonen hoppade vi på en 4x4 som körde oss de sista fem kilometrarna ut till sanddynorna vid Sossusvlei. Vi började med att gå till Dead Vlei, ett område av kalkavlagringar efter vattnet, där det stod döda träd som var flera hundra år gamla. Då det inte finns något vatten ruttnar de inte utan står kvar. Just nu är det människan som istället förstör dem genom att klättra på dem. Vi tittade på insekter och växter och Beanie berättade om allt. Efter lite fotografering vände vi tillbaka för att sedan gå mot Sossusvlei Dune som vi kunde bestiga om vi ville. Sanddynan var 107 meter hög, men inte så brant. Vi fyra gick sakta men säkert uppåt. Det hade blivit lite hårdare packad sand då andra gått före oss, men det var fortfarande jobbigt att gå i sanden med gassande sol och 30 gradig värme. Det blev några vätskekontroller längs vägen. Väl uppe hade vi fantastisk utsikt över öknen och de olika små områdena med kalkavlagringar och träd, både döda och levande. Efter att ha suttit där uppe en stund valde vi att ta en av de brantare sidorna och springa ned. Det var riktigt kul och vi har många fina bilder från det. Medan vi väntade på att bilen skulle komma och ta oss tillbaka berätta Beanie om stället och vi fick se en schakal som nyfiket tittade på oss.
Vi åt lunch vid bussen och åkte sedan tillbaka till lodgerna för att ta det lite lugnt och vänta på att det skulle bli lite svalare. Vi fyra hoppade i badkläderna och i poolen och njöt sedan av svalkan och solen. Vi kunde inte riktigt förstå att vi låg i en härlig pool mitt ute i öknen. På eftermiddagen åkte vi till Sesriem, en ravin med sandsten som bas och sedan konglomerat ovan det. Längst ner rann det en flod, då det nyligen kommit regn. Till middag blev det Braai (grillat) som även schakalen tyckte om, dock hann Beanie rädda köttet och skrämma iväg den. Vi gick på skorpionjakt efter middagen. Det var hur fräckt som helst hur skorpionerna lyste upp i neonfärger om man lyste med UV-ljus på dem. Jag höll mig dock lite på avstånd då jag gick runt och letade i flipflop. Med laserpenna visade Beanie sedan ut massor med stjärnbilder och jag hittar äntligen Södra korset, som jag försökte göra så länge på Nya Zeeland.

Söndagen började bra med att bussen först inte ville starta och sedan behövdes det bytas ett däck, så vi kom iväg ca. två timmar efter planerad tid. Det blev raka spåret hem till Windhoek med endast ett kort stop i Solitaire, där vi fick smaka på äpplepaj. Väl hemma på hostelet igen flyttade vi tillbaka in i vårt första rum och tog det bara lugnt.

Nu har också arbetsveckan börjat igen och i måndags var vi väldigt ensamma på jobbet då det var en helgdag. På söndagen var det nämligen Namibias självständighetsdag. Vi tycket det var lite synd att missa det, särskilt då de firade 20 år i år, men vi hade ingen annan chans att åka till Sossusvlei. På torsdag har också halva tiden gått för denna resa. För projektet är det snart bara två veckor kvar. Det börjar bli dags att tänka igenom allt som måste fixas här nere.
I tisdags träffade vi också Maja, vår landinformatör, för lunch. Det var väldigt kul att träffa henne igen och roligt att kunna matcha ihop våra resplaner så vi hade tid att träffas. Hon var nämligen bara i Namibia i några veckor och i Windhoek bara några dagar.

Tiden går så fort nu, så snart ses vi nog alla hemma i Sverige. Jag kan knappt vänta!

Sundowner x 2

Snart är det dags!

I fredags kom vi då äntligen ut även kvällstid. Det var en kille, Israel, på Namibias Geologiska Undersökning som tillsammans med en kompis tog oss med till Roof of Africa en restaurang där vi kunde äta afrikansk mat. Jag tog Oryx, men fick också smaka på Eland och Zebra. Det var väldigt gott och kul att prova på. Då det var karaoke-kväll när vi var där stannade vi inte mycket längre än tills vi ätit och druckit upp. Sedan åkte vi vidare till Funkylab, en klubb inne i Windhoek, där vi stannade till ganska sent. Israel tillsammans med kompisen var väldigt trevliga och vi hade riktigt kul och hoppas på ännu en kväll ute någon helg.

Igår tog vi det lugnt på dagen då kvällen innan blev ganska sen, men vid halv fem på eftermiddagen blev vi upphämtade för att åka ut till en farm för att rida. Turen kallades Sundowner trip och betydde att vi skulle ut och rida i ungefär två och en halv timmar medan solen gick ned. Väl där, strax norr om Windhoek vid foten av bergen, fick vi träffa våra hästar. Jag fick Sirius, Sofie Roman, Jennie Kalahari och Hanna Supernova. Vi kom iväg och det hela kändes riktigt bra. I alla fall min häst var väldigt lugn och trygg och vi alla hade väldigt kul. Naturen var fantastisk och vyerna över bergen runt oss var underbara i solnedgången. Vi skrittade mest och travade lite och efter cirka två timmar kom vi fram till vår Sundowner-stop där vi fick snacks och dricka. Vi njöt av lugnet och kvällsljuden innan vi fortsatte en kort sträcka tillbaka. Det var en jättekul upplevelse för inte särskilt mycket pengar och vi som inte var det innan är nu frälsta hästmänniskor (i alla fall för några enstaka turer ut i naturen).

Ni ska bara veta hur många försök det tog innan alla hästar stod relativt bra i bild.

Vi är lite stela när vi väl kommer fram till kvällens mål.

Ännu fler bilder

Sightseeingbussen

Sofie och Jennie håller upp bommen så bilarna kan komma ut efter mötet med Namibias hydrogeologiska förening.
Ministeriet

Vi blir attackerade på Independence Avenue

Sofie är törstig på hostelet

Katutura

Meteoriter på Post Mall Street

Bilder från Namibias nationalmuseum

Små inlägg från olika stunder

Sitter på hostelet och pluggar i shorts och t-shirt. Jennie fick en bild av sin pappa på Härlanda Tjärn med massor med snö och folk som åkte skidskor på tjärnen. Nu har det gått så pass lång tid att jag har svårt att greppa det. Hur kan jag ha det så varmt här och ni där hemma fortfarande pulsar runt i decimeterhög snö? Jag älskar vädret här, missförstå mig inte, men nu när jag varit ifrån det ett tag saknar jag den fina snön. Sen är det i och för sig bara att tänka på all is och slask och annat jobbigt med vintern i Göteborg så njuter jag ännu mer av att vara i Namibia.

Hade precis besök av hostelets hund, Blacky inne på vårt rum. Vi håller på att packa ner allt vi äger och har i våra väskor igen för nu är det dags att byta rum. Vi ska byta upp oss, till ett rum med badrum utan dörr. Ja ni läste rätt, här i Namibia är det en uppgradering (som man får betala extra för) att ha ett rum med skynke för badrummet. Vi har ju visserligen inte haft ett eget badrum tidigare. Hunden Blacky är i alla fall riktigt söt och en trevlig kamrat på hostelet.

Idag har vi varit ute med Mr. Peters på studiebesök på Gammams Wastewater Treatment Plant, Goreangab Water Reclamation Plant, Oxidation ponds i norr för industrial waste och så ett borrhål för recharge av Windhoek-akviferen. Allt var väldigt intressant och det var kul att komma bort från kontoret och datorn. Särskilt deras Reclamation plant, där de ytterligare renar domestic wastewater till dricksvatten efter den vanliga reningen av det. Det blandas dock ut med renat vatten från dammarna, 1:3.

Vid lunch, Namibiansk tid, vilket betyder strax efter ett, åkte vi två bilar till Xwama en restaurang i Katutura. Där serverade de afrikansk mat på traditionellt sett. Vi satt på urgröpta stockar i ett bås och åt maten med händerna. Vi fyra svenskar beställde en kyckling, vild spenat och en traditionell gröt gjord på någon sorts sädeslag jag inte riktigt vet vad det var. Det var gott, lite underligt men framför allt väldigt kul att få uppleva det mer traditionella köket. Vi åkte tillsammans med fem andra från Water Affairs. Riktigt kul också att umgås med alla. De valde dock att äta komage tror jag det var, vilket vi snällt tackade nej till att prova.

Förhoppningsvis ska vi också någon helg gå ut med människorna på Geological Survey och få uppleva staden även kvällstid. Det vore kul att se mer än hosteley varje kväll.

Kackerlackan: 1 - Emma: 0

Gick upp mitt i natten för att gå på toa och vad springer omkring på golvet i badrummet, om inte kackerlackan.Jag tog snabbt beslutet att kackerlackan fick behålla badrummet för natten och jag gick vidare till andra toan. Men bara för att den vann slaget betyder inte det att den kommer vinna kriget. Jag kommer ta tillbaka badrummet (i alla fall när Sofie är vaken).


Nu är det helg igen och vi har varit ute och sightseeingat och shoppat. I lördags var vi i den botaniska trädgården och Namibias nationalmuseum och så åkte vi en fin orange dubbeldeckare runt Windhoek i två timmar. Det var vi och guiden med så det blev en bra tur genom staden. Idag shoppade vi lite allihopa. De har verkligen de konstigaste öppettiderna, men på söndagar är det lugnt på stan. Eftermiddagen har vi spenderat på hostelet med att läsa, fixa med datorerna och tagit det lugnt. Det är verkligen skönt att sätta sig i en solstol vid poolen och läsa sin bok i solen och med en vind som fläktar.


Annars har veckan gått bra. Vi har skrivit och varit på massor med möten och i torsdags var vi på det årliga mötet för Namibian hydrogeological association där vi alla höll på att bli innelåsta med bilar och allt. Vakten hade försvunnit och bommen gick inte att lyfta, men då kom det några rediga svenska tjejer som fixade biffen.


I fredags hade vi skypemöte med våra handledare på Chalmers. Efter många om och men och mycket skratt blev det att vi ringde från skype till deras vanliga telefon på kontoret. Men det var bra att prata med dem och stämma av lite.


Våra helger framöver börjar bli uppbokade nu. Vi har insett att vi inte har all tid i världen utan att vi faktiskt ska resa härifrån om fem veckor. Innan dess ska vi helst hinna med ridning, fågelskådning, Sossusvlei och mer stadsrundvandring med museumbesök.

Botaniska trädgården

Quiver-träd

Utsikt från toppen

Fler bilder kommer senare, men internet är väldigt långsamt och nu måste jag sova.

Jaktsäsongen på kackerlackorna har börjat

Så då har vi varit här i en vecka. Första helgen är avklarad och då hade vi till och med tid med lite sightseeing emellan "ta det lugnt"-tiderna. Hanna fick internet fixat på sin Mac (vi alla med PC bara suckar) på lördagen och sen orkade vi inte så mycket mer, men på söndagen tog vi oss faktiskt bort till Parlamentsträdgården och Christuskirche, en fin kyrka i Windhoek.

På väg in till stan

Christuskirche

Parlamentsträdgården

Skyltar på hostelet som ska skrämma livet hur oss alla. Dock är det inte så farligt, men vi har inga väskor med oss när vi går ner på stan.

Som titeln säger så har vi också besök av kackerlackor ganska ofta inne i badrummet, men då kommer Sofie till räddningen och jagar in dem under badrumsbänken.

Den nya arbetsveckan har börjat och projekten börjar så sakteliga komma igång. Det känns inte som att det är särskilt lång tid kvar och börjar bli lite brådskande att hinna skriva allt. Men det är jättekul att vara här!